Under en del av året, från slutet av mars till slutet av oktober, vrider vi fram klockan en timme och får därmed sommartid. Anledningen till att sommartid infördes var för att man ville utnyttja de ljusa timmarna på dygnet bättre. I början hade dock de flesta människor svårt att acceptera ändringen av tiden.

Pionjären till sommartid var George Vernon Hudson, som redan under mitten av 1890-talet kom med ett förslag om sommartid. Hans motivering var att sommartid skulle ge arbetare mer tid för fritid på kvällarna om det var ljusare. Det skulle dock dröja enda till första världskriget innan man testade att använda sig av sommartid för första gången. Ett av de länder som använde sig av sommartid då var Sverige.

Införandet av sommartid gjordes år 1916 och sträckte sig mellan 15 maj och 30 september. Försöket föll inte väl ut, särskilt inte bland jordbrukare, så det skulle komma att dröja ända till 1980 innan det åter infördes på riktigt i Sverige. Detta år infördes sommartiden så tidigt som första söndagen i april och sträckte sig till sista söndagen i september.

De följande åren, fram till och med 1995, slog vi över till sommartid sista söndagen i mars. Även under dessa år avslutades sommartiden sista söndagen i september. 1996 införde EU en gemensam sommartid för sina medlemsländer. Numera ställer vi om klockorna till sommartid sista söndagen i mars. Inte förrän sista söndagen i oktober ställer vi om dem igen.

Numera använder sig omkring 70 länder av sommartid. Över hälften av dessa länder är europeiska. De som bor i tropikerna upplever inte så stor skillnad mellan sommar och vinter. Därför är det väldigt ovanligt med sommartid i dessa länder. Även i Sverige kan det tyckas onödigt med sommartid. De länder som ligger nära någon av polerna har nämligen dagsljus längre än vad man är vaken under sommaren. I allmänhet har dock de länder som ligger nära polerna sommartid.