De dagar som enligt tradition av olika anledningar är värda att uppmärksamma får benämningen helgdag. En helgdag kan vara fast eller rörlig, religiös, profan eller ha en juridisk status. Som det hörs på namnet infaller en fast helgdag samma datum vart år. En rörlig helgdag varierar i datum utifrån astronomiska händelser. En rörlig helgdag kan även flyttas till den lördag eller söndag som är närmast den egentliga helgdagen.

Ett annat uttryck som vi ibland brukar använda istället för helgdag är röd dag. Anledningen till detta är att en helgdag markeras med rött i kalendrar. I Sverige innebär en helgdag att vi generellt sätt inte arbetar. Huruvida en dag är en helgdag eller ej bestäms enligt lag.

I Sverige firar vi helgdag under kristna kyrkliga högtider. I dessa ingår påsken, pingsten och julen, samt midsommardagen som firats enda sedan forntiden. Dessutom är alla söndagar i Sverige helgdagar. År 2005 infördes ytterligare två stycken sekulära - det vill säga icke kyrkliga - helgdagar, Sveriges nationaldag den 6 juni och 1 maj.

Det finns även en del helgdagsaftnar i den svenska kalendern under vilka vi generellt sätt är lediga, då de är jämställda med en helgdag. De helgdagsaftnar som jämställs med en helgdag är påskafton, midsommarafton, julafton samt nyårsafton. Under dessa helgdagsaftnar har bland annat banker stängt.

Vi har även andra helgdagsaftnar där vi inte är lediga. På många arbetsplatser jobbar man dock bara delar dagen. Hur många timmar man arbetar under dessa dagar beror på hur ens anställning ser ut. Dagarna detta gäller är bland annat Skärtorsdagen och Valborgsmässoafton.

Genom åren har det funnits en rad olika helgdagar som har avskaffats under årens lopp. Den senaste allmänna helgdag att avskaffas i Sverige var Annandag pingst. Denna helgdag avskaffades så sent som 2004. Annandag pingst togs bort till förmån för nationaldagen, då vi annars hade fått en arbetsdag för lite per år.