Numera räknas en vecka som sju dagar framåt i sammanhängande följd. Du kan se en vecka som en självständig kalender. Denna kalender löper jämsides med kalendrar som är sol- och månbaserade. En vecka har dock inte alltid bestått av sju dagar.

Antalet dagar på en vecka har varierat under historiens lopp, samt beroende på vilken tideräkning vi använt oss av. Vissa afrikanska kulturer har fortfarande bara fyra dagar i sin vecka. I antikens Grekland och Egypten var en vecka hela tio dagar lång, medan romarriket räknade en vecka som åtta dagar.

Att en vecka ska ha sju dagar är beständigt i samhället. Uppdelningen av en vecka har klarat sig kvar trots andra förändringar i vår tideräkning. Flera dagar togs bort från månaderna när européerna övergick till den Gregorianska kalendern från den Julianska. Reformen skedde under 1500- och 1600-talet. Trots förändringen i månaderna fick den vecka som fanns då och dess dagar finnas kvar. Det gör den än idag.

Under historien har det gjorts flera försök att ändra antalet dagar på en vecka. När franska revolutionen pågick försökte man, men misslyckades med, att införa en vecka om 10 dagar. Detta försök genomfördes genom den franska revolutionskalendern.

Även i dåtidens Sovjetunionen försökte man under ett par tillfällen ändra antalet dagar på en vecka. 1929 införde man en vecka med fem dagar. Tre år senare skulle en vecka vara 6 dagar lång. Det dröjde ända till år 1940 innan man återinförde en sjudagarsvecka.

Man har även försökt införa en så kallad Världskalender. I detta försök skulle en vecka synkroniseras med månaderna. I och med detta skulle datumen alltid infalla på en specifik veckodag.