Genom jordklotet, ungefär vid 180-meridianen i Stilla havet, går en linje från norr till söder. Om du passerar denna linje - datumgränsen - växlar du till ett annat dygn. Datumgränsen går med ett undantag inte mellan länder. Undantaget är Cooköarna, vilka alla tillhör Nya Zeeland, men finns på olika sidor om datumgränsen. Datumgränsen skär även genom Antarktis, men baserna där följer för det mesta datumgränsen för hemlandet.

Ju längre västerut du befinner dig från datumgränsen, desto mindre är klockan. Därför är klockan mer ju längre österut du befinner dig. Datumgränsen är dragen så att även om Nya Zeeland och Hawaii inte ligger allt för långt från varandra geografiskt sätt, är det en tidsskillnad på 22 timmar. Om du sätter dig på ett flyg och åker från Nya Zeeland till Hawaii ska du ställa tillbaka klockan ett helt dygn.

Datumgränsen infördes för första gången under 1500-talet då européerna bildade kolonier i bland annat Indonesien. Så som datumgränsen ser ut idag har den inte alltid sätt ut. Flera länder har under årens lopp bytt sida på datumgränsen. Fram till början av 1900-talet hade bland annat Ryssland en egen typ av datumgräns eftersom deras dåvarande kalender skiljde sig några dagar från den Gregorianska kalendern.

Den senast genomförda flytten av datumgränsen gjordes så sent som 1995, då det nybildade landet Kiribati skars av datumgränsen och man ville att hela landet skulle ha samma datum. Så sent som maj 2011 har Samoas regering lagt ett förslag om lagändring för att få flytta fram klockan ett helt dygn. Detta för att man vill ha samma datum som länderna Australien och Nya Zeeland, vilka man har mest handel med.