Precis som med höstdagjämning infaller vårdagjämning när centrum av solskivan passerar himmelsekvatorn. Denna specifika punk för vårdagjämning kallas vårdagjämningspunkten. Varje år infaller en vårdagjämning vid ett specifikt ögonblick över hela jordklotet. Vilken tid på dygnet den inträffar beror på i vilken av jordens alla tidzoner du befinner dig.

När det är vårdagjämning är dag och natt inte lika långa under dygnet. Till skillnad från under en höstdagjämning då dygnet med lika lång dag som natt infaller efter, infaller detta dygn innan det är vårdagjämning.

Anledningen till att dag och natt är lika långa något dygn innan det blir vårdagjämning är på grund av ljusets böjning, även kallad atmosfärisk refraktion. Detta fenomen gör att solen lyser upp drygt halva jordklotet på en gång. Dagen blir därmed längre än den normalt skulle vara.

De dygn som omgärdar en vårdagjämning kan du uppleva soluppgången rakt från öster. Cirka ett halvt dygn senare går solen ner rakt i väster över horisonten. Så när som på de områden som är närmast den sydliga respektive nordliga polen är dagarna före och efter en vårdagjämning lika långa i alla jordens länder.

Förr firade man nyår när det var vårdagjämning, enligt solkalendrar som fanns förr i tiden. Än idag firar perserna sitt nyår, Nouruz, under den dag då vårdagjämning infaller.