Vintersolståndet är den tidpunkt under året då solen står som lägst på himlen på det norra halvklotet. Vintersolståndet är därmed raka motsatsen till sommarsolståndet, då vintersolståndet infaller under det dygn under året då dagen är som kortast. Det som gör att årets kortaste dag infaller under vintersolståndet är att den norra delen av jordaxeln lutar som mest ut från solen. Under vintersolståndet går solen inte ens upp norr om norra polcirkeln, utan det är natt eller skymning hela det dygnet.

Datumet för när vintersolståndet infaller varierar från år till år, bland annat beroende på hur skottåren infaller. Vintersolståndet brukar infalla den 21 december eller dagarna där omkring. Varje år med skottår förskjuts vintersolståndet bakåt med lite mer än 18 timmar. De resterande tre åren förskjuts vintersolståndet framåt med drygt 5 timmar.

Vintersolståndet har även en religiös koppling. I sitt ursprung har den svenska julen en koppling just till vintersolståndet. Enligt den julianska kalendern inföll vintersolståndet mellan julafton och juldagen. Vintersolståndet har även påverkat olika kalendersystem. En särskild midvinterfest firas på Hawaii under fullmånen som infaller närmast vintersolståndet. Även inom judendomen har vintersolståndet en speciell plats. Vintersolståndet är den första dagen av judarnas Tekufot tevet. Under Tekufot tevet ska man enligt tradition inte dricka vatten som blivit lagrat i huset.