Julius Caesar genomförde en reform i den romerska kalendern år 46 f.Kr. Genom denna reform skapades den julianska kalendern. Det var först med den julianska kalendern som året fick 365 dagar. Även vid denna tidpunkt infördes skottåren och det fastställdes att månens faser inte hade någon betydelse längre.

Julius Caesar blev inspirerad att införa reformen när han besökte Egypten och fick ta del av en föreslagen kalenderreform som aldrig gått igenom. Förslaget för denna reform ska ha tagits fram av en egyptisk astronom omkring tvåhundra år tidigare.

Den julianska kalendern var efter dess införande den kalender som dominerade i Europa fram till år 1582. I Sverige använde vi den julianska kalendern ända fram till år 1753. Eftersom man vid införandet hade räknat ut att ett år var 365,25 dygn, men det i själva verket var 365,2425 dygn försköts årets händelser med ett dygn per 128 år. Detta vållade problem och det är på den vägen som den gregorianska kalendern infördes år 1582.

Anledningen till att Sverige hade kvar den julianska kalendern så länge var religionsrelaterat. Den gregorianska kalendern var nämligen kopplad till katolicismen och infördes av påven Gregorius XIII. Under tiden båda kalendrarna användes i Europa skiljde det tio dagar under 1600-talet och elva dagar under 1700-talet.

År 1700 slopade man skottdagen i Sverige, i hopp om att komma i fas med den gregorianska kalendern. Dock glömde man bort detta de kommande skottåren. Tack vare detta fick Sverige under en period en egen kalender. Efter några år, närmare bestämt år 1712, tröttnade Sveriges kung Karl XII och återinförde den julianska kalendern, vilken vi behöll till införandet av den gregorianska kalendern.

När den julianska kalendern infördes blev det ett missförstånd med hur skottåren skulle gå till. Därför började den julianska kalendern inte fungera som den skulle förrän år 5 e.Kr. och det första riktiga skottåret inföll år 8 e.Kr. Det var även under år 5 e.Kr. som man införde 31 dagar i augusti, till skillnad från att varannan månad med start i mars tidigare haft det. Från början med den julianska kalendern hade februari 30 dagar när det var skottår.

Vid införandet av den julianska kalendern firades vårdagjämningen den 24 mars. År 325 e.Kr. ändrade man vårdagjämningen till den 21 mars. Anledningen till flytten är att den julianska kalendern inte stämmer överens med ett tropiskt år. Då de 370 år som förflutit sedan införandet av den julianska kalendern hade nämligen vårdagjämningen flyttats 2,886 dygn. Vid samma tillfälle fastställde man hur påsken skulle infalla på året.